Jag har alltid sagt att om jag skulle få slippa de där första 3 sjukt jobbiga månaderna så skulle jag kunna skaffa hur många barn som helst. Men den här gången har det faktiskt inte varit så jobbigt (och då har jag ändå varit mycket själv med alla tre)
Olympia är ett mycket nöjt barn. Hon sover inte så där mycket som man tror att små bebisar ska göra, men under nästan all vakentid är hon glad.
Och även om hon nästan på pricken ser ut som storebror (och storasyster) så är det inte mycket i personligheten som stämmer överens.
 |
| Alexander |
 |
| Olympia |
Både Alexander och Eleonora var riktiga napp-barn. Nappen var den bästa trösten vad som än hände. Olympia vägrar napp. Eller nja, det är inte riktigt sant. När vi stoppar den i munnen så klöks hon, spottar och fräser och när vi tar bort den igen så blir hon skitarg. Men så finns det ett ögonblick (som man måste ta till vara på) och det är när ögonen blir så där tunga, är man då snabb så tar hon nappen utan problem och så somnar hon gott!
Både Alexander och Eleonora ratade bröstet. Olympia älskar det! Och det visar hon tydligt när hon äter, hon smackar och knorrar och riktigt gosar in sig. Härligt tycker jag som verkligen ville att amningen skulle funka denna gången!
Både Alexander och Eleonora stökade på nätterna, det gör inte Olympia och det är jag glad för! Hon vaknar, grymtar (som betyder "ge mig mat!") äter och somnar om.
Nu hoppas vi det fortsätter så här! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar